Jag löper

Så var ännu en dag av mitt värdefulla liv förbrukat... på en förbannad jävla mässa som borde stämmas för att de lockar dit en massa ungdommar medan de bara sprider en massa skit. Död åt SACO-mässan! De hade varken stiftpennor eller heliumbalonger kvar när jagkom dit. KASST!

Imorgon är det dags att springa, långt. Jag har varit som en jäkla rugguggla de senaste veckorna; suttit på mitt rum och inte rört en fena, typ. Jag har inte sprungit i alla fall, p.g.a. vår stenhårda men ack så misslyckade satsning på att vinna skolans fotbollsturnering. Ibland krävs det lite mer än vilja... det krävs tur, eller nått. En jävla massa tur. Eller så krävs det ett öde, att våra handlingar är som naturlagarna.

Eller så är det bara att inse att löpare inte kan spela fotboll. Alla är jävla divor och alla tänkter på sig själva i första hand. Jag skulle kalla det för yrkesskada, eller hobbyskada i mitt fall då. För inte fan jobbar jag som löpare, nejnej... men tänk om man kunde göra det... hmm.

Jaja, skitsamma...

Hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0