Stålmannen

Då är jag tillbaka och går hellvetets brinnande korridorer igen. Rudbeck... borde jämnas med marken, brännas som majbrasa eller sprängas av terrrorister(det är ju inne med sånt nu för tiden...).
Om man skulle kunna väga arbetsuppgifter så lovar jag att mina hade vägt ett ton, minst. Jag pallar inte skiten. Så idag har jag gjort som jag alltid gör, chillat. Det är ingen idé att få panik. Nejnej, det är inget för mig. I stället har jag käkat pizza och kollat på film med Klabbe, Hallbäck och Tilda. Najs!

Sen så testade jag att spinga lite också. Även fast jag fortfarande har mina halsproblem, nått virus säger läkaren, men han vet inte vad för virus, blodproven visade nämligen inget resultat. Så jag pallar inte vila längre. I stället vart det till att springa lite intervaller, 3*6*60'30 för att vara exakt. Men det är nog ändå ingen som fattar vad det betyder. I alla fall så gick det bra, riktigt bra, bättre än väntat. Så slutsatsen är att jag fortsätter träna och hoppas på att det inte blir värre än vad det är. För det är ju jag som är stålmannen, right?

Hörs!








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0