MASTER!

 

En av skolans Honor Societies har en anti-mobbningsvecka denna veckan. Quaden är fylld med skyltar, dom delar ut gratis kramar i matsalen(vilket kanske är lite overkill...) och så har dom satt upp Post-it lappar med inspirerande texter, och det funkar faktiskt. Man går och småler lite för sig själv och tänker att "Den här post-it lappen gjorde dom för mig"(det stod you're handsome på den första jag såg, å jag är ju jävla handsome så jag tog såklart åt mig...) sen kom jag till nästa lapp med texten "You = Someone the world couldn't live without" och sure enough, det stämmer ju perfekt in på mig den med.

 

Ajja, de flesta andra skyltarna var fina iaf.

 

Hörs!

 

Så har ännu en kväll spenderats i biblioteket. Det enda som cirkulerar mellan mina hjärnceller just nu är derivator och primtal. Frågan är om jag kommer kunna somna... Det återstår väl att se.

 

Hörs.

Ibland ar jag riktigt glad over att jag gar Business School och inte Engineering, ikvall ar en sadan kvall. Att sitta i biblioteket och hora pa de dar nordarna nar de drar sina kassa Engineering skamt gar mig pa nerverna. Och annu varre var nar en av dom jaklarna skrek sa att det hordes i hela javla biblioteket(precis som om nagon dott); den riktiga anledningen till hans panikangest-skrik var att hans polare nollstallde hans kalkulator...

FUCKING SKJUT MIG!!! (eller snarare honom)




Idag var en san har dag; solen sken, det var relativt varmt och parken var full av manniskor. Det var en springa-utomhus-dag, men vi har en conference kvar, nu i helgen, sa det var ett banpass inne i Draddy Gymnasium som stod pa schemat. Och det borjar verkligen kannas som om formen har en positiv lutning igen (jag skulle nastan vilja saga att den ar exeptionell...) 4*400m pa 56s typ, sedan 4*200 pa 27 26 25 25s. Och det sager inte sa jakla mkt, men kanslan av att flyga fram under 200ingarna var efterlangtad. Jag hoppas att den kanslan sitter kvar nar jag entrar Boston Universitys faciliteter pa Lordag. Da ar det namligen forsok pa 800m, och jag ska till final.


Hors.

Manhattan College trogna Cheerleaders... Milt sagt så är dom ju inte så jätte attraktiva, inte direkt vad jag hade väntat mig efter att amerikanska High School filmer har gett mig en uppfattning om att alla Cheerleaders ska vara skitsnygga(men så är inte fallet, uppenbarligen). Mindre milt sagt - jag är ju inte direkt känd för att hålla mina åsikter inom mig... - så är dom ju groteska, och tydligen så är dom framröstade till amerikas minst attraktiva cheerleaders(till deras försvar ska dock tilläggas att enbart college/universitet ingick där dock...)

 

Troget fan av MC basketball.

 

Vårat kära BB-team in action

 

Och så var T på planen igen. Kul att se!

 

 

Hörs.

Och äntligen är det helg. Den enda planen jag har för den här helgen är vad jag inte ska göra, och det är att partaja. Så nu är det dags att hitta något spännande att göra. Museum of Sex har ju stått på väntlistan ett tag, så det kanske är dags att ta tag i det. Det verkar ju onekligen ytterst intressant!?

 

Men först till något av högre vikt; Powernap.

 

Hörs.

 

 

 

Jag har spenderat kvällen med att hjälpa Emmy att göra 60st pannkakor som hon ska bjuda sitt Honor Society på imorgon. Det vart lite drygt på slutet, men ändå skönt att göra något annat i mitten av allt plugg(jag har Jesus test imorgon, usch och fy).

 

Jag har funderat på att gå med i ett Honor Society jag med, fast för business students. Kanske ska börja med att kolla upp vad det är för krav. Ajja, dags att återgå till att proppa hjärnan full med Jesus,

 

Hörs.

Jag vet inte hur det går till, men jag är hungrig jämt. En måltid stillar hungern för ett tag, men det dröjer inte länge innan den kommer krypande tillbaka (hungern alltså). Jag käkar frukost, lunch, middag och oftast ännu ett mål på kvällen när jag sitter och pluggar i kafeterian(dom har riktigt najs pastatallrikar där vaaaa!). Utöver det så får jag i mig lite drygt 10frukter per dag(eller ja, de flesta slukar jag under pluggtimmarna. Plugg = tristess = äta) dom där Naked dryckerna... Och sen slinker det väl ner en och annan godis (det är så lätt att få i sig för mycket godis när skolan bjussar på skiten...) Undanflykter undanflykter.

 

I alla fall, igår var inget undantag. Kvällen spenderades med att fixa lite cocosbollar. Jag gjorde först en sats, men det verkade lite så jag dubblade den. Och idag när jag, mindre än ett dygn senare, proppade i mig en av de sista cocosbollarna så slog det mig hur jävla mycket fett och socker jag har fått i mig enbart genom de där jävla cocosbollarna(200g smör samt 2dl socker). Ajja, det jag vill komma fram till är att jag har insett att jag tjockar i mig för mycket skit och det håller inte i längden, även om jag önskar att det gjorde det.

 

 

Hjärnan värker efter en tre timmarsklass med filosofi, och kroppen värker efter ett mördarpass på bana. Det är nästan lite för mycket värk för en och samma kropp, men ändå så är det rätt så skönt. Skönt att känna att det rullar på som det ska igen. Att skolan går bra, att träningen går bättre och att livet är på topp.

 

 

En sak som jag har funderat över, och inte kan sluta tänka på, är det här med Lent. Katoliker ska enligt religionen ge upp någonting som dom värderar högt och tillägga någonting som kan göra livet bättre. Men det flesta jag känner här gör det halvhjärtat, eller snarare helt hjärtlöst. Man ger upp något som man egentligen inte alls bryr sig om, eller i många fall något som har ganska så låg prioritet i ens liv. Så det jag inte kan sluta fundera över är hur religösa dom (som gör detta halvhärtat) egentligen är?

 

Det känns snarare som om dom tror på Gud och kallar sig kristna enbart för att det är så det ska vara, det är traditionen inom familjen och i deras subukultur. Det finns ingen närmare, eller mer genomtänkt, grund till att göra det. Man frågar sig inte varför man gör det, man bara gör det för att man ska passa in. Och självklart gäller inte detta alla, men väldigt många. Och det gör mig lite förbryllad.

 

Och jag vet inte ens varför jag bryr mig, men jag tror det är det att det känns lite falskt. För är det inte falskt att ge sig själv en titel(i det här fallet katolik, eller ja, inte enbart katolik, men troende katolik) och sedan inte bry sig ett dugg om hurvida man faktiskt följer de regler, eller riktlinjer, som är uppsatta för den titeln som man påstå sig inneha? Jag tycker det, och efter ett tag blir det rätt drygt att höra på något, som för, i slutändan bara är tomma ord, eftersom att det överhuvudtaget inte finns någon baktanke i det som sägs.

Det ar sondagkvall och jag befinner mig for tillfallet i biblioteket. SO MUCH FUN!11! Hehehe,

I alla fall, jag har kollat upp lite summer classes i London och Madrid. Skickat lite e-mail for att se om jag kanske kan flyga fran Sverige och slippa betala for biljetterna fran New York och tillbaka(det vore ju ganska waste med tanke pa att jag inte kommer anvanda dem vilket som...). Men(och detta ar ett stort javla MEN) jag maste se till att fa det betalt av skolan. Fa det att ga under mitt scholarship... Vilket inte ar helt omojligt, det ar namnligen folk som har fatt det innan mig, sa jag maste bara komma med en jakla bra anledning till varfor jag behover ta dessa kurser. Men om jag bakar ihop nagot om att jag ar international student och track athlete och behover detta sa att jag far mer tid for traning/studier under de "vanliga" terminerna sa ska det nog allt ga... Hoppas jag.

Mer om detta imorgon, nar jag har snackat med athletic director,

Hors!




Fran London forra hosten...

 

Vi vann ju som sagt MAAC igår, ganska skönt. Själv så gick det inte så jäkla bra, jag tog mer poäng av vad jag skulle ha gjort "på papperet". Jag stapplade in som fyra på 1.54.00 i mitt 800m lopp, men fifan vad kasst jag sprang. Jag är inte den som låter andra löpare bitcha runt med mig när jag springer, men igår så var jag loppets största bitch. Efter en fördjävlig start så låg jag sist, och 5-10meter bakom ledaren redan efter första kurvan. Sen var det bara att slåss för att komma upp i en någorlunda bra position till slutvarvet. Ajja, ett skitlopp i alla fall. Jag klarade kvaltiden till IC4A(den största conferencen på öst kusten) i alla fall. Gött!

 

Ikväll äre Track Party. Fri dricka hela kvällen/natten för 5dollar. Ganska lockande, men nej, ska taggar ner med sånt där tills IC4A är avklarat, så det får bli filmkväll.

 

Hörs!

 

 

Min plånbok är borta och jag flaggar för panik-varning. Har kollat igenom alla mina kläder, byrån, garderoben, i alla  mia skor, byrån, sofforna, sängen, badrummet, köket, soporna, min rumskompis byrå... JAG HAR FAN KOLLAT ÖVERALLT!1!! bLIR TOKIG.

 

Imorgon ska jag ner å kolla med security office och se om nån har lämnat in den. Imorgon så är det även dags för vår conference, jag ska kuta 800m samt 1200m i DMR laget. Och jag är övertygad om att det kommer gå undan. Det går bra nu nämligen.

 

Hörs.

 

 

Riktiiiiigt vasst!

Jag tog med min kära Valentine till ett svenskt ställe i West Village igår(ja, jag gör allt jag kan för att "Swedenize" min omgivning...). Det vart fyra rätters med nån räksmörgås till förrätt; köttbullar, gräddsås, lingonsylt samt potatismos som andra rätt; en blodig stek med potatismos och pepparsås som tredje; och som avslutning en våffla(svensk såklart) med grädde, jordgubbssylt samt jordgubbar till dessert.

 

Och sen måste jag bara nämna hur jäkla bra det känns att logga in på mitt aktiekonto och se att mina investeringar i Eurocine har stigit med 10% bara idag. whoooopwhooop!

 

Dags för lite träning nu(intervallerna igår kändes jävligt bra dom med! Ä.N.T.L.I.G.E.N.)

Det gick piss i Lördags. Först så missade jag mitt 1000m lopp för att arrangörerna hade flyttat tillbaka(TILLBAKA!1!??+) det 15min. Så när jag hoppade in på banan för att köra lite stegringar så kom 1000m löparna in på slutspurten. Chocken på den var ju inte så kul... Fifan vad lack jag var. Och coach var ju inte direkt glad heller... milt sagt.

 

I alla fall så kom jag in i 800m loppet som var 50min efteråt. = 100minuter uppvärmning(i vanliga fall värmer jag upp i 45min). Skjut mig. I alla fall, jag öppnade första varvet på 26sekunder, andra varvet på 27.5. Och då var det racet kört. Kom in på 1.55.20 och missade IC4A-tiden med 0.3sek. Är fortfarande lack på mig själv för att jag sprang som en jävla High School freshaman tjej(ni vet dom som köttar första halvan ochsen dör...)

 

Ajja, det kommer en ny chans på Fredag, så jag får se till att göra bättre ifrån mig då. =)

 

Hörs

Det är tävling på Lördag. Två stycken för att vara exakt. Först 1000m på förmiddagen. Därefter 9h vila, för att sedan bege mig tillbaka till the Armory(arenan) för ännu en tävling. Då är det DMR(distance medly relay = 1200m+400m+800m+1mile) som gäller. Jag ska kuta 800m. Inget speciellt med det, det som gör mig lite nervös(och jag blir aldrig nervös i vanliga fall...) är att tävlingen sänds på amerikansk TV, samt att några av de bästa lagen i landet ska vara med. Detta är min första stafett med ett lag som inte suger pänis... Ja, jag skulle snarare vilja säga att vi är ett ganska så bra lag. Och till våren så kommer vi troligen vara ett sjukt bra lag, om alla bara håller sig hela och friska.

 

Hörs.

 

 

Det är sexton grader varmt och sol ute. Vaden känns bra(inte prima men jäkla mkt bättre än för en vecka sedan..). Jag har hittat ett billigt akvarium/terrarium till mitt blivande husdjur. En riktigt bra start på Februari helt enkelt.

 

Nu ska jag bara fixa själva husdjuret också. Och imorgon ska jag fixa SSN(Social Security Number), känner mig nästan som en äkta ameriakan...