MASTER!

Tjenare,

jag har gått in i dimman. Jag har min bristning i baklåret kvar sedan förra veckans fotbollsträning. Det är sista veckan på perioden, d.v.s. att jag har sjukt mycket läxor, hemtentor, prov och seminarier att avverka. Men, jag känner mig rätt säker på de betygen jag ligger på nu, så jag tror jag skippar resterande uppgifter i mina avgångskurser. Sist men inte minst så har jag ingen att leka med eftersom alla andra pluggar gärnet, dom kommer ju för fan vara mentalt handikappade efter att de slutat skolan... HJÄLP! JAG HAR INGET ATT PLUGGA PÅ, MITT LIV ÄR FÖRSTÖRT! VAD SKA JAG NU GÖRA PÅ FRITIDEN?!

Nej, detta funkar inte. Det är dags att komma ut ur dimman, både för mig och mina kära löpargymnasie polare.

För att vara helt ärlig så har jag faktiskt inte gjort ett skit på hela veckan, eller joo förresten... jag har ju tyckt synd om mig själv pga av alla läxor jag borde göra, men inte gjort.

Men men, vi har ju fått ett liv, så det gäller att hålla sig i liv. Därför är det lika bra att skita i självmordsuppdragen som skolans lärare försöker lura på mig. Hör bara på vad jag sulle ha gjort denna veckan;

1. Skrivit en filosofiuppgift om vad som styr våra liv.
2. Hållit ett seminarium om min filosofiuppgift inför klassen och sedan diskuterat.
3. Göra ett prov i psykologi om kognitiv beteendevetenskap.
4. Lämna in en idrotts uppgift.
5. Skriva mina tankar om överstatligheten som FN och EU står för.
6. Skriva en filmanalys omfilmen Sybil och reflektera över humanismens, psykoanalysens och behaviorismens tankar om huvudpersonen.

Jaja, ut ur dimman var det va...?

Hörs!