See the idiot walk...
Den här dagen har varit en pina och en dröm på samma gång. Det enda som cirkulerar mellan mina hjärnceller är tankar på hur konseren var igår... det var en grym upplevelse, den bästa på länge!
Men samtidigt så har gårdagen satt sina spår. När jag klev ur sängen imorse ramlade jag nästan ihopp, och att gå ner för trappan till frukosten var som ett helt koncentrationsläger, tillägnat mig.
Låren värker och vaderna är som stenar, om det beror på ett hårt banpass i Sätra eller 3timmars jämfota hopp i Annexet till Globen vet jag inte... men vad gör det?!
Jag skulle aldrig säga nej till ännu en kväll på en konser med The Hives ...
Kommentarer
Trackback
