MASTER!

-
Måndag. Regn. Fyra lektioner i rad. Hosta. Kallt.

+
New York.
Den gångna helgen.
Den kommande helgen.
Arizona om två veckor.
...





Hörs!

Religion prov coming up. Om 35 minuter. Nu hoppas jag pa att mitt "sista minuten plugg" verkligen sitter. Fran 20.00 igar tills 03.00 inatt och fran 10.00 imorse fram tills nu. Fan. Jag ar trott. Ska snart ga och fylla pa lite caffe och sedan bege mig mot "Special Resourse Center", om nu heter sa. Dar far retards och internationella studenter(jag undrar vilken grupp jag tillhor...) sitta och gora prov = provtiden ar langre. Jaja, det ar val bara att word-poopea(ordbajsa, amerikanarna fattade inte riktigt vad det var... dom kallar det tydligen bullshitting...) och hoppas pa att det haller.

Hors.

Religion, vilket pafund. Tank vad najs om man kunde anvanda nagot som liknar ett tangentbord till att styra varlden med. Da skulle jag overkonsumera CTRL-a + Delete. Speciellt nar det galler religion.

Hors.

I had just fallen asleep when you started to make your noise. I was floating around on a white fluffy cloud, feeling like the greatest man on earth, and all of a sudden my little cloud just burst… *poff*… and I was back in reality with my head stuck under a pillow, covering my ears with the palms of my hands, pretending like I couldn’t hear you. But you son of a bitch would just not let me fall asleep again. And after a while your best friend, the “viktigpetter” RA was knocking on my door and telling me to get the fuck up. So I got the fuck up and here I am, waiting for you to shut up so I can go back to sleep, cause I’ve got a test at nine tomorrow. So please, just let me go back to where I was, floating on that white comfortable cloud.

Yours sincerely


P.S. Go fuck yourself

Off to religion class,

Hors!

Och så var man sjuk. Fan vad kul. Halsen bränner som en ilröd engelsmans solbrönda kropp. Det är inte så najs. Jävla hellvete.

Mina kinder är fuktiga efter alla tårar som har runnit nedför dem, jag har intagit fosterställning i min obäddade säng. Jag har kudden över huvudet och jag bölar som ett barn...

Eller nej, vänta, HOLD IT! I'm not a pussy. Men om jag hade varit det så hade jag fan storbölat just nu; mina två timmars essay skrivande har just gått upp i rök och jag övervager tre alternativ; gå och lagga mig, skriva om hela skiten eller ta nästa tåg till Brooklyn Bridge och hoppa... Vad tycker ni?

Fan, jag går och lagger mig.

Hörs!

Min dag vart inte riktigt som planerat. Klockan kvart i tio ringde Manhattan Colleges Athletics Office och sa att jag måste komma dirr för att de har bokat om min telefonintervju med NCAA till klockan tio. Kul. Det tar ju mig hela 56sekuder att springa dit...

Intervjun gick bra. Den tog typ 10-15min. Själva problemet med min eligibilitygrej var tydligen att jag hade råkat kryssa i att jag har tävlat för ett amerikanske high school lag, vilket jag inte har. Samt att jag inte hade listat vilka klubbar jag ar tävlat för. Jag tror att jag måste ha glömt klickat på "save"-knappen eller nått. Yäyä, skitsamma. Sen fick jag skriva ner alla tävlingar jag har varit med i sedan 2008. Det tog mig två och en halv dyrbara timmar av mitt liv.

Nu är det bara att vänta på att NCAA snubarna ska ringa och säga att de är nöjda med informationen. Jag hoppas att dom gör det så snart som möjligt så jag slipper hålla på mer med det här. Jäkla byråkrati.

Hörs!

Om exakt tolv timmar ska jag har nån telefonintervju med NCAA (dom hade tydligen inte tid med mig idag...), sedan är jag förhoppningsvis eligible, igen...

Om ni undrar varför jag inte sover så har jag spenderat kvällen med att plugga, igen... På något konstigt sätt så gillar jag det dock. Management är den tråkigaste kursen jag har, men ändå den mest intressanta. Läraren är nämligen en rullstosbunden gubbe som mummlar ut oförståliga fraser. Till och med infödingarna a(amerikanarna) har svårt att förstå/höra vad han säger. Men manager är helt klart något jag kan tänka mig att jobba som i framtiden. Helst för ett eget företag. Ajja, dags att sluta dagdrömma, jag ska bege mig till sängen och drömma lite på riktigt.

Morgondagens höjdpunkt är Siris mini-födelsedagsfirande = Marängswish. Way to go! Grattis förresten!

Go Jaspers!

Jag var och klippte mig igår. På 5th ave @ 41street. Jag trodde att det skulle vara lite säkrare att klippa sig på något ställe som låg lite längre söderut än the Bronx... Men jag tror fan inte min 40minuters resa söderut hjälpte ett skit. Jag lyckades nämligen hitta ett riktigt freaktard till frisör ändå och jag ångrade att jag ens gick in där redan när jag hade satt mig i den där stolen... För in kommer en fet sliskig gubbe med bakåtkammat hår. På en skala 1-gay så var han definitivt gay. No doubt about it.

Jaja, jag är inte så taskigt att jag reser mig upp i det här laget, nejnej, jag sitter kvar och börjar skaka av rädsla, och det var fanemig befogat! För gissa vad!? HAN RAKADE AV MINA POLISONGER. Inte för att de var några jättesaker med vafan, han gjorde en jävla rakbana från ögat till örat. WTF liXåm! Men jag fick lite revenge när jag skulle betala... Han:"The tip isnt included." Jag: "To bad for you, old man." Sedan begav jag mig därifrån, besviken, några gram hår och två polisonger fattigare.

Träningen gick bra idag. 1000m(2.41)+600m(1.30)+4*200m(28-28-27-26). För de som är lost så är tiderna inom parantes. Det var bra tempo, men ändå inte självmordstempo(=när huvudet snurrar och spyorna kommer på löpande band när man är klar med träningen). Jag är back on track, bitches. Jag är övertygad om att min kassa mile tid från helgen kommer att ryka ganska så snart. Pörfekt.

Och jag måste säga att spikskor+Draddy gymnasium(vår friidrottshall) är ingen bra kombination, inte alls. Så hittills har all träning utförts med vanliga joggingskor eller lättviktare. Ganska så trist. Men jag överlever.

hörs!



Mary tycker att jag ska ha mer bilder, så här här är en. Den har inte ett skit med inlägget att göra, men det är ju i alla fall en bild...

Det är sent. Det är natt. Det är läggdags.

Jag kommer hem från Boston, öppnar väskan, tar fram kameran och upptäcker att jag knappt har tagit en enda bild. Fan. Waste. Skit.

Mitt lopp gick skit det med. 4.18 på milen är mkt sämre än vad jag hade förväntat mig. Men jag sprang puckat. För puckat för att ens tala om hur puckat jag sprang. Jag få ta igen det på Fredag. Då ska jag tydligen springa en mile, 800m och kanske en staffettsträcka på det. Det kan bli saftigt värre. Men jag kommer fläska på på milen. Skitsamma om jag inte har några krafter kvar till de andra loppen... Ja, glömde jag säga att det är inte bara samma helg...? alla loppen ska averkas på samma dag, inom loppet av 5timmar. WAY TO GO! xD

Imorgon väntar Central Park. Vi, vet inte riktigt vilka, ska in och käka lite på ett chokladställe där de gör typ vanlig käk fast av choklad. Typ chokladpizza. Hur gott nu det låter. Ajja det kan nog bli bra. Jag ska ta med mig datorn in till stan och sätta mig på nått café och plugga efteråt. Något café där man kan sitta ganska så ostört. För jag har mycket att göra. För mycket.

Godnatt.

KUKEN. Nu gick brandlarmet också. kl tjugo i ett på natten. najs. jävligt najs.

Jag höll på att få hjärtklappning på lektionen idag när läraren annonserade att han skulle läsa upp ett exempel på ett bra sätt att starta en essay. Ett exempel från ett intro till en essay som en av eleverna i klassen hade skrivit. OCH HAN BÖRJADE LÄSA PÅ MIN! Min haka föll typ ner i marken. Hur fan kan jag ha skrivit ett av de bästa introna i klassen när min engelska är i klass med en femårings!!?? Och här sitter jag med 20st amerikanare och kickar some as. Ganska så skönt faktiskt. Det känssom om jag är på väg mot ett A i english writing. Najs. Ajja, här är ett av mina tre intron;

I am running for my life, I take a look over my shoulder and what I can see scares me; there is someone running behind me and I can feel that he is caching up on me. If I wasn’t as concentrated as I am I would probably get the chills, but I don’t, I’m too focused on who’s behind me. So instead I pace it up, try making that little gap between us to grow and to extend so I can feel safe. And in best case scenario I won’t be able to see him after a hundred meters or so.
Here comes a turn, I try to push it even more. I can hear people scream as I pass them by, but I can’t really hear what they are screaming though, so I just keep on running for what I am worth.  I would bet my pulse is a bit over 200beats per minutes by now, not only because of the running or what is behind me, but also because of what lies ahead. If I only can reach that place before he catch up with me I would be able to relax, to feel safe again. But I am not there yet. I take one more glance over my shoulder, and I don’t need to turn my head much before I see him. It’s just a few feet between us now; if he would try he would probably almost be able to grasp my cloths. I can feel the panic growing inside my head as I realize that I might not be able to race last hundred meters without being caught up by the rival running behind me.

Det ar kallt idag. For kallt.

Min lektion som jag i vanliga fall har vid den har tiden ar installt. Buhuuuu vad trakigt... Sa nu sitter jag har i skolans bibliotek och handlar lite aktier. Jag har salt min Sotkamo silver och ska kopa pa mig lite mer Eurocine. Ligger for tillfallet pa 27% plus sammanlagt. Det kanns ju faktiskt ganska sa najs. Speciellt med tanke pa att det ar nu i var som mina aktier ska oka rejalt, i alla fall om man ska kolla ga efter min extraordinara fundamentala analys. Sa det har ser bra ut.

Btw sa ska vi kolla pa wrestling pa religionen. KAN DET FUCKING BLI VARRE!? Jag ar emot religion. Av alla dess slag. Jag tror helt enkelt inte pa religion. Religion skadar mer an vad det botar. Religion skapar krig. Relgion skapar fordomar. Jag kan heller inte se nagonrting positivt med att en massa manniskor springer runt och fantiserar om nan snubbe som sags ha sarat pa ett hav med hjalp av nan sticka som han gittade i skogen. 
Och nu ska vi alltsa blanda in wrestling i det hela. Dvs en hog med forvaxta medelalders gubbar som springer runt och flashar sina muskler och latsat bli nedslagna. De far en spark i skallen, vinglar till litegranna i en sekund och sen sa ar det bra igen... for det ar ju precis det som hander om man far en riktig spark i skallen... ELLER?

Ajja, off to CIS it is, vilket ar nan datorklass jag har. Ganska sa extremt latt, om jag inte far a fran den sa hoppar jag fran Brooklyn Bridge i slutet av denna semestern(=terminen).

Hors.

Empire State Building *4

Klocka är 07.25 här på andra sidan Atlanten och solen är just på väg upp, precis som jag. xD Det är nämligen dags att snöra på sig joggingskorna, ta på sig träningskläderna och bege sig ut i kylan. Men det är fint ute, och det är bra grymt bra väder idag.

Hörs!

Till skillnad från igår så är vädret grymt bra idag. Visst, det är kallt, men det regnar inte, det är nästan inga moln på himlen och solen är framme. Grymt. Det betyder att vi drar in till Central Park nu på eftermiddagen. Jag ska bara in i duschen, fixa en lite quiz som jag har tills imorgon och sedan bär det av.

Sen så kollade jag upp det där med kontokortet som inte funkade igår, och det är ju proppat med pengar nu när CSN-bidraget har kommit, utlandsstudeter får ju hela summan på en och samma gång... så jag får se till att inte köpa slut på nu i början, jag ska ju klara mig på det(och det som återsår av min adlibris-lön) i fyra månader till.
Så jag kanske åker till Times Square och Lower Central Park för att köpa de där sakerna som jag inte fick med igår. Jag är fän i behov av lite träningskläder.

m&m's, peanutbutter, dounuts, american cookies, friterad mat, läsk, glass och en jäkla massa mer kommer att göra en inverkan på min vikt, och inte minst blodkärl, om jag ska fortsätta käka allt sånt skit... Men det är ju så stört gott. Och svårt att undvika med tanke på att hela matsalen här på Manhattan College är fylld av dem. Vill man bli tjock här så tror jag inte så svårt att lyckas med den bedriften. Det är nog inte svårt att få förkalkade blodkär heller för den delen...
Men samtidigt finns det en riktigt stor salladsbar och det finns alltid typ fyra rätter att välja mellan, så jag kan inte riktigt klaga på maten heller. Och sen har vi ganska jättemånga restauranger att gåoch käka på om man känner för det. Men jag måste ändå konstatera att det är lätt att lägga fel saker på tallriken lite för ofta.

Ajja, jag funderar på att bege mig ut och ta lite kort. Men jag får se vad som händer.

Hörs!

Fanny fyllde år igår. Grattis i efterskott.