En sista gnista hopp...

Regn har slickat hela Stockholm som en våt tunga. Men nu har allt smutsigt vatten frusit till is. Det är nästan så att känns som när det blåser på månen, otroligt. För en gångs skull så är det bara att vänta på snön.

Nu är det dags att snöra på sig skorna, ta på sig den kalla vinterjackan och gå till skolan. Ja, jag tänker gå, för nu är det kallt och nu kan inte vattenpölarna inte längre hota mina torra fötter.


Hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0