MASTER!

Nu har jag kommit hem ifrån klättringen. Det var skitkul.

Jag var först ut att klättra på en av de svårare väggarna. Och alla jublade och applåderade åt mig under min färd uppåt... Jag tog steg för steg och jag kände mig som en klätter-mus eller en klätter-stjärna. Men efter ungefär halva vägen möttes jag av en beige-färgad-mastodont-låtsas-sten. Jag försökte att hitta en bra väg för att ta mig runt den, men allt var för djäves. Min resa mot klättrar-toppen slutade där. Min satsning på en ny karriär rann ut i sanden... Pga en jäkla låtsas sten som var fastklistrad på en träskiva. Fyyfan!


Egentligen så tror jag inte att det var styrkan eller viljan som satte stopp för mig. Viljan är starkare än på länge och styrkan är inget man kan klaga på. Jag tror att det var fantasin som stoltserade med sin frånvaro på klätterväggen idag.


Sedan var det Frasses tur. Han var uppe vid toppen (15m upp) innan jag själv hade hunnit hämtat andan efter min mästerverkliga insats. Det fanns inget mer att göra än att gratulera.

Imorgon är det dags för att dejta Dora i gamla stan. Vi får se hur det går, jag förstod inte riktigt va hon sa på telefonen idag...

Gonatt!

Bilder på oss kommer senare =)