MASTER!

Jag har fan inte hunnit landat här hemma i Sala ännu, men ändå ska jag dra iväg till Stockholm, och Löpet, klockan 9 imorgon. 

Då är det dags att ta på löparskorna igen, dessa två kompanjoner har följt med mig ända sedan jag var sju år, men nu för tiden har de ingen självklar plats i resväskan. Tråkigt, tråkigt som fan! Men sånt är livet ibland. Jag hoppas att det ändras snart. Riktigt snart.

Det har ändå varit skönt att slippa Löpet(inte löpning) nu i sommar och jag måste säga att jag är lite avundsjuk på de föredetta treorna som har tagit klivet ut i verkligheten. För på Löpet så lever vi i en liten bubbla som jämt och ständigt ligger på bristningsgränsen.

Men ändå ryms det mycket trevligt i denna lilla bubblan, jag gillar större delen av folket och jag kan lova att vi har bättre gemenskap än något annat internat i detta avlånga land. Kanske är det det som är felet? Vi känner varandra så pass bra, att vi vet för mkt om "Dåren i dörren brevid?"



Ser ju fan ut som om jag ska skita på mig, men de bjuder jag på =) Hörs!