Den 22 Juli
Det var en evighet sen jag senast var på konsert. Det är kanske därför jag saknar det så mycket.
Känslan, publikhavet, flera tusen röster i ryggen, basen som dunkar genom kroppen, diskanten som bildar ljuva toner i öronen, euforin, stämingen, texterna, minnena av tidigare händelser som på något sätt har ett samband låtarna texterna platsen eller människorna man är med.
Det är något speciellt med livemusik. Det är något som väcks till liv varje gång jag går på konsert, för att sedan läggas i dvala tills nästa gång jag står där framför scenen och flyter med i publikhavet med händerna i luften.
Men snart är det dags igen. Och sen är det dags igen. Det ska bli kul. Det ska fan bli grymt.
Känslan, publikhavet, flera tusen röster i ryggen, basen som dunkar genom kroppen, diskanten som bildar ljuva toner i öronen, euforin, stämingen, texterna, minnena av tidigare händelser som på något sätt har ett samband låtarna texterna platsen eller människorna man är med.
Det är något speciellt med livemusik. Det är något som väcks till liv varje gång jag går på konsert, för att sedan läggas i dvala tills nästa gång jag står där framför scenen och flyter med i publikhavet med händerna i luften.
Men snart är det dags igen. Och sen är det dags igen. Det ska bli kul. Det ska fan bli grymt.
Kommentarer
Postat av: Sanna
har du den där känslan?
vilken menar du
jag menar den där känslan
Postat av: Micke
precis så :P
Trackback
