Payback time, bitch!

Klockan är stax efter elva och jag klev nyss innan för dörren efter lite filmtittande i Västerås. Grannarna har skruvat upp volymen för fullt och det luktar party. Ordagrant, det luktar party. Det är nästan så att jag kan se rökångorna stiga mellan golvspringorna i parketten, ögona svider lite smått och värst av allt är att de spelar skitmusik(vem fan spelar, vafan heter han nu då... han fjädertuppen som vann melodifestivalen i slutet på 1990-talet... ajja skitsamma, pinsamt är ordet.)! Är det här vad man kallar att "smaka på sin egen medicin"?
Ja, det är nog så illa att jag får igen för att ha hållt mina grannar vakna allt för ofta med för högt musikspelande, tappade av kastruller samt tassande på golvet rakt ovanför deras sovrum sent in på vardagskvällarna. Själva bankar dom i taket för minsta rörelse eller ljud, precis som om jag har en levande jävla sensor inbyggt i golvet. Men själv biter jag ihop. Hård och uthållig som jag är(edit: lät det där perverst? :S). Jag viker mig inte för lite skrålande högtalare eller gapande fyllskallar. Men är det något som kan få mig att tappa tålamodet så är det den där förbannade jävla röklukten. Sånt är jag svag för, och då menar jag inte på ett possitivt sätt, varken för mig eller grannarna.

Hörs!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0