Dom som försvann
Nu sitter jag här på Starbucks igen och försöker skriva lite på min uppsats som ska in imorgon. Men allt jävla tjatter runtomkring mig krossar koncentrationen totalt. Så jag tar en paus och klickar mig fram till Youtube, och Kent. Gamla Kent och dom där låtarna som påminner om dåtiden. Dom där låtarna som gör att man blir lite halvt nostalgisk, drömmer om tider som flytt och minns vänner som inte längre är ens vänner. Jag är glad att jag har dom bästa kvar i alla fall. Och samtidigt fått en hel del nya. Och är hemma i SWE inom tre dygn. Det går bra nu!
Dags att återgå till uppsatsskrivandet.
Hörs!
Kommentarer
Postat av: mamma
Vi ses på söndag.
Hälsar mamma o Robert
Trackback
