Charterresor är härmed dödskallemärkta.
(om det nu inte redan var det sedan tidigare...)
Imorgon ska jag förbi farmor och (förhoppningsvis) skriva ut mina i-20 papper. Ska passa på att scanna in lite fler gamla bilder från dåtiden. När livet knappt hade tagit sin början.
Nu har jag dock förbrukat ungefär en fjärdedel av en svenssons medellivslängd och det har faktiskt börjat jävligt bra. Livet alltså. Även om jag har ett minne som en 80-årig cenildement föredetta a-lagare(helt seriöst... :S) så känns det som om detta kommer att leda till någonting bra. Något fint. Nått annorlunda. Livet alltså. Min största mardröm är väl som alla ungdomars(?); att sitta hemma på den plats där man föddes tills dess att man är ett med inredningen. Man blir en kontur i tapenten. En skugga i staden.
Jag vill inte vara ett med någonting liksom kvinnan vid spisen, godis på Lördag eller Socialdemokraternas ledare i Rosenbad. Inte ännu. Jag vill inte ha ett jobb som binder mig och kräver min uppmärksamhet 365dagar om året. Jag vill inte älta samma gamla mönster år in och år ut. Och jag vill framförallt inte kunna SJ:s tidstabeller mellan Sala och Västerås utantill. Inte ännu i alla fall. Förmodligen aldrig.
Hörs!
Imorgon ska jag förbi farmor och (förhoppningsvis) skriva ut mina i-20 papper. Ska passa på att scanna in lite fler gamla bilder från dåtiden. När livet knappt hade tagit sin början.
Nu har jag dock förbrukat ungefär en fjärdedel av en svenssons medellivslängd och det har faktiskt börjat jävligt bra. Livet alltså. Även om jag har ett minne som en 80-årig cenildement föredetta a-lagare(helt seriöst... :S) så känns det som om detta kommer att leda till någonting bra. Något fint. Nått annorlunda. Livet alltså. Min största mardröm är väl som alla ungdomars(?); att sitta hemma på den plats där man föddes tills dess att man är ett med inredningen. Man blir en kontur i tapenten. En skugga i staden.
Jag vill inte vara ett med någonting liksom kvinnan vid spisen, godis på Lördag eller Socialdemokraternas ledare i Rosenbad. Inte ännu. Jag vill inte ha ett jobb som binder mig och kräver min uppmärksamhet 365dagar om året. Jag vill inte älta samma gamla mönster år in och år ut. Och jag vill framförallt inte kunna SJ:s tidstabeller mellan Sala och Västerås utantill. Inte ännu i alla fall. Förmodligen aldrig.
Hörs!
Kommentarer
Trackback
