Två år senare..
...så släppte det äntligen. 1.51,01 och pers med 1.08sekunder! Ganska så jävla jätteskönt! Lite segt att jag inte klämde mig ner på 1.50... Det låter ju så mkt snabbare, hehe. I alla fall, det var lite över 20grader varmt, ingen sol och helt vindstilla. Perfekt väder för att kuta två varv på en löpanbana. Så jag kände att jag inte kunde slösa bort tillfället på att göra som jag alltid gör - låta motståndarna göra allt jobb och kötta mig förbi på de sista 200metrarna.
Nej, istället tog jag tillfälle i akt att kötta från och med steg #1. Kan jag göra mina egna lopp på träning så kan jag på tävling. Det va tänket. Första varvet passerades på 54sekunder och vid passering 600m skrek coach 1min 22s; pörfekt! Sen kom syran, och motståndarna. Och det var här jag tappade tid, för av någon okänd anledning så lät jag dem passera, och det slog mig direkt "Varfan gör jag, dom kutar förbi mig och jag försöker inte ens göra något åt saken". Vilket betydde att jag var tvungen att gå om igen, 50meter efter att jag släppt förbi snubben. Och det kanske inte låter så jobbigt, men det slösar mer tid än vad man tror. Mest pga att rytmen är som bortblåst när någon tränger sig in framför en; steget kortas ned, farten sänks och man tvingas att accelerera ännu en gång. Och det tar förbannat mycket kraft efter att man har kutat 600m utav ett 800meters lopp.
Ajja, nu får jag en ny chans på Lördag. Då bär det av till Princeton och IC4A. Målet är att komma till Regionals, jag är övertygad om att det är möjligt. Det är runt 0.5-0.7sekunder som fattas.
Kan slänga upp lite bilder senare, men det är dags för käk.
Hörs.
